Ағылшыншамен салыстырыңыз: абзацты басыңыз — түпнұсқа терезеде ашылады. Абзац астындағы EN түймесі оны мәтін ішінде көрсетеді.
Мазмұны
Кіріспе
Швед саясаткері (1729–1803)
Swedish politician (1729–1803)
Андерс Чайдениус (26 ақпан 1729 – 1 ақпан 1803) – швед фин лютеран дін қызметкері және шведтік Риксдаг мүшесі. Ол скандинавия тарихындағы жетекші классикалық либерал ретінде танымал. Финляндияның Соткамо қаласында (сол кезде Швецияның құрамында) туған және Абодағы Корольдік академияда Пехр Калмнан оқыған Чайдениус дін қызметкері және ағартушылық философ болды. Ол 1765–66 жылдары шведтік Риксдагтың діни өкілі болып сайланды, онда оның Кап партиясы көпшілікті және үкіметті басып алып, Ұлыбритания мен Жеті Біріккен Провинциялармен қатар әлемдегі ең либералды Швецияның алғашқы Баспасөз бостандығы заңын қабылдады. Он жылдар бойы үстемдік құрған Hat партиясының уағыздаған меркантилизмнің белсенді араласу саясатына қарсы күрескен ол, ақырында Кап әкімшілігінің радикалды реттеу саясатын және оның әлеуметтік және саяси салдарларын сынағандықтан зейнетке шықты. 1772 жылы Густав III жасаған төңкеріс парламенттік биліктің тағы бір ғасырға созылған аяқталуын білдірді. Чайдениус қысқа мерзімге қайта танымал болды және Густавтың ағартушылық деспотизм доктринасының бөлігі ретінде азаматтық бостандықтар мен экономикалық еркіндікті арттыру үшін жұмыс істеді, сондай-ақ тергеу құралы ретінде азаптауды жоюға, өлім жазасын шектеуге және еврейлер мен католиктердің Швецияға көшіп келуін заңдастыруға үлес қосты. Ақырында патшаның автократиялық ұстанымы Чайдениусты қайтадан жақсылықтан шығарды, ол 73 жасында қайтыс болған Остроботниядағы жеке өмірге кетті. Халықаралық стандарттар бойынша да ерте пионер және экономикалық либерализмнің, дін бостандығының, сөз бостандығының және көші-қонның жақтаушысы (Ұлттардың байлығы жарық көргенге дейін он жыл бұрын «көрінбейтін қол» туралы памфлет жазған) ол либерализмнің алғашқы толыққанды философтарының бірі болды.
Anders Chydenius (; 26 February 1729 – 1 February 1803) was a Swedish Finnish Lutheran priest and a member of the Swedish Riksdag, and is known as the leading classical liberal of Nordic history. Born in Sotkamo, Finland (then part of Sweden) and having studied under Pehr Kalm at the Royal Academy of Åbo, Chydenius became a priest and Enlightenment philosopher. He was elected as an ecclesiastic member of the Swedish Riksdag of the Estates in 1765–66, in which his Cap party seized the majority and government and championed Sweden's first Freedom of the Press Act, the most liberal in the world along with those of Great Britain and the Seven United Provinces. Vehemently opposed to the extreme interventionist policies of mercantilism preached by the previously predominant Hat party since decades, he was ultimately coerced into retirement for his criticism of the Cap administration's radical deregulation policies and their social and political consequences. Following Gustav III's coup d'état in 1772, which meant the end of parliamentary rule for another century, Chydenius briefly returned to prominence and worked to increase civil liberties and economic freedom as part of Gustav's doctrine of enlightened despotism, and contributed to the abolishment of torture as means of interrogation, the limitation of capital punishment, and the legalisation of Jewish and Catholic immigration into Sweden. Ultimately, the king's increasingly autocratic position brought Chydenius out of favour again, and he retired to private life in Ostrobothnia, where he died at age 73. An early pioneer—also by international standards—and proponent of economic liberalism, freedom of religion, freedom of speech and migration (writing a pamphlet on the invisible hand a decade before the publication of The Wealth of Nations) he was one of the first comprehensive philosophers of liberalism.
Ерте өмір
Андерс Чайдениус 1729 жылы Остроботнияның Соткамо қаласында (қазіргі Каину аймағының бір бөлігі) дүниеге келді, онда оның әкесі Якоб капеллан болып қызмет еткен. 1734 жылы отбасы Куусамоға көшіп келді, онда әкесі приход ректоры болды. Андерс балалық шағын Финляндияның солтүстігіндегі шөлейт аймақта өткізді. Ол мен інісі Самуилді әкесі жеке оқытып, содан кейін Оулу гимназиясына (Uleåborg trivialskola) оқуға түсті. 1741–1743 жылдардағы рус-швед соғысынан кейін, ұлдар Торниода жеке оқыды және 1745 жылы Абодағы Корольдік академияға қабылданды. Олар сондай-ақ Уппсала университетінде оқыды. Андерс математика, табиғаттану, латын тілі және философияны зерттеді. 1746 жылы әкесі Якоб отбасымен бірге Көккөлаға көшіп келді.
Anders Chydenius was born in 1729 in Sotkamo, Ostrobothnia (now part of Kainuu region) where his father Jacob was a chaplain. The family moved to Kuusamo in 1734 where his father became a parish rector. Anders' childhood was spent in the barren area of northern Finland. He and his brother Samuel were taught privately by their father and then they went to Oulu grammar school (Uleåborg trivialskola). After the Russo Swedish War (1741–1743), the boys studied privately in Tornio and entered The Royal Academy of Åbo in 1745. They also studied at Uppsala University. Anders studied mathematics, natural sciences, Latin and philosophy. In 1746 the father Jacob and family moved to Kokkola.
Ндерветил
1753 жылы, оқуын бітіргеннен кейін, Андерс Остроботниядағы Недерветил (қазіргі Кронбидің бір бөлігі) шіркеуінің уағыздаушысы болып тағайындалды. Ол 1755 жылы Якобстадтан келген саудагердің қызы Беата Магдалена Меллбергке үйленді. Олардың балалары болмады. Недерветилде ол көптеген жобаларда белсенді болды, мысалы, батпақтарды кептіру, жануарлар мен өсімдіктердің жаңа тұқымдарын сынау және картоп пен темекі өсірудің жаңа әдістерін енгізу. Оның мақсаты – шаруаларды үлгі-өнегемен тәрбиелеу еді. Хидений медицинамен айналысып, қарапайым халыққа шешекке қарсы екпе жасау арқылы танымал болды. Сондай-ақ, ол көздің катарактасын емдеп, дәрі-дәрмек дайындады. Ол 1803 жылы қайтыс болды. Хидений Адам Смиттің «Көрінбейтін қол» теориясына ұқсас теорияларын, Смит «Халықтардың байлығы» кітабын жариялағаннан он бір жыл бұрын жариялады. Хидений өз теорияларын іс жүзінде қолдану үшін Риксдагқа Ботния шығанағындағы қалалардың саудасын либерализациялауды ұсынды. Алайда, Лапландияны кедей провинцияны экономикалық жағдайын жақсарту үшін түнгі күзетші мемлекетке айналдыру сияқты оның көптеген басқа ұсыныстары жүзеге аспады: еркін мемлекет, жеке меншік және жеке бас бостандығы. Тұрғындар кез келген мамандық таңдауға құқылы болар еді, сауда толығымен еркін болар еді, ешқандай артықшылықтар, шектеулер немесе салықтар болмас еді. Бюрократия болмас еді, тек судьялар ғана ешкімнің құқығын бұзуға жол бермес еді.
In 1753, after graduation, Anders was appointed preacher of the Chapel of the dependent parish of Nedervetil (today, part of Kronoby) in Ostrobothnia. He was married in 1755 to Beata Magdalena Mellberg, daughter of a merchant from Jakobstad. The couple was childless. While in Nedervetil he was active in many projects such as the clearing of the marshes, experimenting with new breeds of animals and plants, and adopting new methods of cultivation of potatoes and tobacco. His aim was to enlighten the peasants by example. Chydenius practiced medicine and became known by inoculating ordinary people against smallpox. He also performed cataract operations and prepared medicines. He died in 1803. In the book Chydenius published theories closely corresponding to Adam Smith's invisible hand, eleven years before Smith published his book, The Wealth of Nations. Chydenius also put his theories into practice by proposing to the Riksdag of the Estates a drastic trade liberalization of towns along the Gulf of Bothnia. However, most of his other propositions were not realized, such as turning Lapland to a nightwatchman state to make the poor province prosper economically:
– free state, private ownership and individual freedom. Inhabitants could choose whatever profession, freedom of trade would be complete, there would be no privileges, regulation or taxes. Bureaucracy would be nonexistent, and the only officer would be a judge who would oversee that no one's rights would be suppressed.
Сөз бостандығы
Кидений баспасөз бостандығының жақтаушысы болды. 1776 жылы жарияланған есебінде ол былай деп жазды:
Chydenius became a great proponent of freedom of the press. In a report published in 1776, he wrote:
Жазу және басып шығарудың белгілі бір еркіндігі мемлекеттің еркін құрылымының ең берік тірегі екеніне ешқандай дәлелдің қажеті жоқ, себебі осылай болмаса, биліктер жақсы заңдарды жасау үшін жеткілікті ақпаратқа ие болмайды, заңдылықты қамтамасыз ететіндер бақыланбайды, ал азаматтар заңның талаптарын, үкіметтің құқықтарының шегін және өздерінің міндеттерін білмейді. Білім мен ізгілік құрылымы құлап, ой-пікірде, сөздерде және мінезде қабақтық үстемдік құрады, ал бірнеше жылдың ішінде біздің бостандығымыздың аспаны қараңғылыққа толып кетеді.
No evidence should be needed that a certain freedom of writing and printing is one of the strongest bulwarks of a free organisation of the state, as without it, the estates would not have sufficient information for the drafting of good laws, and those dispensing justice would not be monitored, nor would the subjects know the requirements of the law, the limits of the rights of government, and their own responsibilities. Education and good conduct would be crushed; coarseness in thought, speech, and manners would prevail, and dimness would darken the entire sky of our freedom in a few years.
Табиғи теңдік
Кидений жалпыға бірдей құқықтар мен артықшылықтарды жою туралы ашық айтты. Ол кедейлерге басқаларға теңдей еркіндік беруді қалады және кедейлердің игілігі үшін күресті, бұл сол кездегі саясаткерлер арасында ерекше жағдай еді. Ол демократияны насихаттап, дін бостандығын, сөз бостандығын, сауда-саттық және өнеркәсіп бостандығын, жұмысшылардың құқықтарын қорғады. Ол мемлекеттік қаражаттың жұмсалуына бақылау жасауды талап етті. Қазіргі тілмен айтқанда, ол ашықтық пен тиімді басқаруды жақтады деуге болады. 1778 жылы жазылған «Қызметшілер мен шаруалардың табиғи құқықтары туралы ойлар» атты эссесінде ол былай деп жазды: Швеция мен Финляндия екеуі де оны тарихи тұлғалардың қатарына қосты, ал оның ұлты швед немесе фин деп әртүрлі жіктеледі. Андерс Кидений өз заманынан озық ойлы адам ретінде еске алынады, ол сол кезде радикалды болған, бірақ қазір солтүстік елдер идеологиясының негізін құрайтын идеяларды білдірді. Андерс Кидений 2003 жылы шығарылған 10 евролық Андерс Кидений ескерткіш монетасының басты мотиві ретінде таңдалды. Монетаның алдыңғы жағында Киденийдің көптеген жарияланымдары мен Киелі кітапқа сілтеме жасайтын ашық кітап бейнеленген. Артында шіркеу және басқа да ғимараттары бар дәстүрлі ауыл көрінісі бар. Никлас Экдал мен Петтер Карлссонның «Тарихтағы ең маңызды 100 швед» кітабында Кидений тарихтағы ең маңызды он жетінші швед ретінде аталды. Финляндияда ұлттық телерадиокомпания ұйымдастырған дауыс беруде «Ең ұлы финдер» тізімінде 40-шы орынға ие болды. Кидений отбасы бүгінгі күнге дейін Финляндияда белгілі мәдени отбасы болып саналады. Композитор Каж Кидений Андерстің алыс туысы.
Chydenius was outspoken about universal rights and the abolition of privilege. He wanted to give the poor the same freedom as for everybody else and argued for the good of the poor, which was then rather exceptional among politicians. He promoted democracy and defended the freedom of religion, freedom of speech, freedom of trade and industry, and the workers rights. He called for an oversight of the way the state funds were spent. In modern language we would say he advocated openness and good governance. In a 1778 essay, Thoughts Upon the Natural Rights of Servants and Peasants, he wrote: Both Sweden and Finland include him among their historical notables, and he is variably categorized either Swedish or Finnish by nationality. Anders Chydenius is remembered as a man ahead of his time, expressing ideas that were radical in his day, but are now the backbone of the Nordic ideology. Anders Chydenius was selected as the main motif in a recent Finnish commemorative coin, the €10 Anders Chydenius commemorative coin, minted in 2003. The obverse features an open book, referring to Chydenius's numerous publications and the Bible. On the reverse, a traditional village with a church and other buildings can be seen. In the book Historiens 100 viktigaste svenskar ("100 Most Important Swedes in History"), written by Niklas Ekdal and Petter Karlsson, Chydenius was ranked as the seventeenth most important Swede in history. In Finland, Chydenius was ranked on the place #40 in the list of "Greatest Finns" in a voting contest organised by the national broadcasting company. The Chydenius family is even today a well known cultural family in Finland. Composer Kaj Chydenius is Anders's distant relative.
Таңдалған шығармалар
Америкалық суреттер. Або 1753 жылы. (Америкалық қабық қайықтары.) Svar På samma Fråga (Оң жаққа қою туралы сауал). Стокгольм 1762 жылы. (Қозықты шалғынды қалай өсіру керек.) Svar på samma Fråga (Ангандандаг Кэрррс Форбэтринг) Стокгольм 1764 жылы. (Вагонның жақсаруы.) Wederläggning Af de Skäl, Hwarmed man söker bestrida Öster och Wästerbottniska Samt Wäster Norrländske Städerne Fri Seglation. Стокгольм 1765 жылы. (Остроботния, Вестерботтен және Норланд қалалары арасындағы еркін кеме қатынасына қарсы болуға тырысатындарға қарсы дәлелдер.) Swar På den af Kgl. Wetenskaps Academien förestälta Frågan: Hwad kan wara orsaken, at sådan myckenhet Swenskt folk årligen flytter utur Landet? Стокгольм 1765 жылы. (Неге жыл сайын көптеген шведтер елден кетеді?) Källan Til Rikets Wan Magt. Стокгольм 1765 жылы. (Мемлекеттің әлсіздігінің көзі.) Den Nationnale Winsten. Стокгольм 1765 жылы. (Ұлттық пайда.) Omständeligt Swar, På den genom Trycket utkomne Wederläggning af Skriften, Kallad: Källan til Rikets Wanmagt, Jämte Anmärkningar Öfwer De wid samma Källa anstälda Wattu Prof. Стокгольм 1765 жылы. (Мемлекеттің әлсіздігінің көзіне қатысты сынға жауап ретінде.) Berättelse Om Chinesiska Skrif Friheten, Öfversatt af Danskan. Стокгольм 1766 жылы. (Қытайдағы баспасөз бостандығы туралы баяндама.) Rikets Hjelp, Genom en Naturlig Finance System. Стокгольм 1766 жылы. (Табиғи қаржы жүйесі арқылы Мемлекетке көмек көрсету.) Tal Hållet Vid Vår Allernådigste Konungs, Konung Gustaf III:s Höga Kröning, Den 29 Maji 1772. Стокгольм 1772 жылы. (Густав III-нің таққа отырғызылуы туралы сөйлеген сөзі.) Svar På Vetenskaps och Vitterhets Samhällets I Götheborg Förestälta Fråga: Huruvida Landthandel för ett Rike i gemen är nyttig eller skadelig, och hvad mon den bidrager til industriens uplifvande eller aftagande? Стокгольм 1777 жылы. (Ауыл шаруашылығының пайдасы немесе зияны Мемлекет үшін тиесілі ме және ол табыстың өсуіне не құлдырауына қаншалықты әсер етеді?) Tankar Om Husbönders och Tienstehions Naturliga Rätt. Стокгольм 1778 жылы. (Жер иелері мен қызметшілердің табиғи құқықтары туралы ойлар.) Memorial, Angående Religions Frihet. Стокгольм 1779 жылы. (Діни сенім бостандығы туралы меморандум.) Predikningar öfver Tio Guds Bud. Үпсала 1781–82 жж. (Тәңірдің он өсиеті туралы уағыздар.) Predikningar öfver Andra Hufvudstycket i Catechesen. Homiletiska försök. Vol. VI. St. 2. Стокгольм 1784 жылы. (Катехизмнің екінші негізгі бөлігі туралы уағыздар.) Om Saltpetter Sjuderierna, särledes i Österbotten. Стокгольм 1795 жылы. (Салтпетрді дайындау.) Tankar om Koppympningen För Finlands Allmoge. Або 1803 жылы. (Фин халқына шешекке қарсы вакцина жасау туралы ойлар.)
Americanska näfwerbåtar. Åbo 1753. (American Bark Boats.) Svar På samma Fråga (Om bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar). Stockholm 1762. (How to Cultivate Mossy Meadows.) Svar på samma Fråga (Angående Kärrors Förbättring). Stockholm 1764. (The Improvement of Waggons.) Wederläggning Af de Skäl, Hwarmed man söker bestrida Öster och Wästerbottniska Samt Wäster Norrländske Städerne Fri Seglation. Stockholm 1765. (Counter arguments to Those Who Would Attempt to Oppose Free Navigation between the Towns of Ostrobothnia, Västerbotten and Norland.) Swar På den af Kgl. Wetenskaps Academien förestälta Frågan: Hwad kan wara orsaken, at sådan myckenhet Swenskt folk årligen flytter utur Landet? Stockholm 1765. (For What Reason do so Many Swedes Emigrate Every Year?) Källan Til Rikets Wan Magt. Stockholm 1765. (The Source of the Weakness of the Kingdom.) Den Nationnale Winsten. Wördsamast öfwerlemnad Til Riksens Höglofliga Ständer, Af En Deras Ledamot. Stockholm 1765. (The National Gain.) Omständeligt Swar, På den genom Trycket utkomne Wederläggning af Skriften, Kallad: Källan til Rikets Wanmagt, Jämte Anmärkningar Öfwer De wid samma Källa anstälda Wattu Prof. Stockholm 1765. (In Reply to Critiques Applying to The Source of the Weakness of the Kingdom.) Berättelse Om Chinesiska Skrif Friheten, Öfversatt af Danskan. Stockholm 1766. (A Report on the Freedom of the Press in China.) Rikets Hjelp, Genom en Naturlig Finance System. Stockholm 1766. (Assisting the Kingdom through a Natural Monetary System.) Tal Hållet Vid Vår Allernådigste Konungs, Konung Gustaf III:s Höga Kröning, Den 29 Maji 1772. Stockholm 1772. (Speech on the Occasion of the Coronation of Gustavus III.) Svar På Vetenskaps och Vitterhets Samhällets I Götheborg Förestälta Fråga: Huruvida Landthandel för ett Rike i gemen är nyttig eller skadelig, och hvad mon den bidrager til industriens uplifvande eller aftagande? Stockholm 1777. (Is Rural Trade Advantageous or Disadvantageous to the Kingdom, and to What Extent does it Affect the Progress or Decline in Means of Livelihood?) Tankar Om Husbönders och Tienstehions Naturliga Rätt. Stockholm 1778. (Thoughts upon the Natural Rights of Servants and Peasants.) Memorial, Angående Religions Frihet. Stockholm 1779. (Memorandum on the Freedom of Religious Faith.) Predikningar öfver Tio Guds Bud. Upsala 1781–82. (Sermons on the Ten Commandments.) Predikningar öfver Andra Hufvudstycket i Catechesen. Homiletiska försök. Vol. VI. St. 2. Stockholm 1784. (Sermons on the Second Main Part of the Catechism.) Om Saltpetter Sjuderierna, särledes i Österbotten. Skrifter af Sällskapet för Allmänne Medborgerlige kunskaper II. Stockholm 1795. (Preparation of Saltpetre.) Tankar om Koppympningen För Finlands Allmoge. K. Finska Hushållnings Sällskapets Handlingar 1. Åbo 1803. (Thoughts on Inoculating against Smallpox for the Finnish People.)